Från hela världen efterfrågas ett vaccin som är effektivt. Det tar normalt i genomsnitt 10-15 år från att ett läkemedelsbolag bestämmer att man skall ta fram ett vaccin till att de börjar säljas. Nu finns några vaccin framme redan ett år från att läkemedelsbolagen började att utveckla covid-19 vaccin. Men hur effektiva är egentligen dessa vaccin? Från Pfizers och Modernas pressreleaser kan man bland annat utläsa att ungefär 1 av 3000 testpersoner som fick vaccinet insjuknat i corona.
Pfizers anger i sin pressrelease att deras vaccin är drygt 90% effektivt, Moderna anger 95% effektivitet och Astra Zeneca skriver 70% och 90% effektivitet beroende på doseringsmetod. Men vad innebär egentligen dessa siffror i praktiken?
För att veta om ett vaccin är effektivt och om det ger biverkningar, testar läkemedelsbolagen det nya vaccinet på minst 30 000 personer. Vid testet delas personerna upp i två grupper, där hälften av personerna får ett riktigt vaccin, medan andra hälften får något som inte påverkar kroppen. När testerna är klara räknar man samman hur många som insjuknat från respektive grupp och ser även på andra faktorer så som hur många som fått biverkningar samt vilka biverkningar.
Antag att totalt 100 personer insjuknat i den sjukdom som vaccinet förväntades skydda emot; 20 personer av dessa har fått vaccin och 80 personer har inte fått vaccin. Effektiviteten beräknas genom att man tar antal personer som blivit smittade och inte fått vaccin (80 personer i detta exempel) och jämför med totala antalet personer som blivit smittade (100). Då blir effektiviteten 80%.
Pfizer anger i sin pressrelease att testet omfattar 43 538 personer varav 38 995 nu blivit testade. Av dessa har 95 personer insjuknat i covid-19. Enligt Washington Post har färre än 9 av dessa erhållit riktigt vaccin. Det är härifrån som siffran på drygt 90% tagits fram och som presenteras i media, och beräkningen bygger på att 86 personer av de totalt 95 som insjuknat inte har erhållit vaccin.
Moderna skriver i sin pressrelease att över 30 000 personer deltagit i testet och att så här långt har 95 personer erhållit covid-19, av dessa var 90 personer i placebogruppen och fem i gruppen som fått vaccin, vilket ger runt 95% effektivitet.
Ett annat sätt att uttrycka dessa siffror är att av de som erhållit vaccin från Moderna och Pfizer, var det runt en person på 5000 som fick covid-19 under testperioden. En fråga som kvarstår är om vaccinet är ett effektivt skydd på längre sikt. Eftersom vaccinet ges i två omgångar, bedömer flera forskare att det finns förutsättningar för att många kan få ett längre skydd mot covid-19, men detta får framtiden utvisa.
Hur effektivt behöver ett vaccin vara?
Flera forskare har angett att de hoppas att det kommer ett vaccin som är minst 75% effektivt, medan USA:s ledande smittskyddsexpert Anthony Fauci har sagt att kommer det ett vaccin som är mellan 50-60% effektivt skulle det kunna räcka.
Jämför man med andra kända vaccin så ger exempelvis influensavaccin normalt ett skydd på mellan 40-60 procent. Vaccin mot mässling är ett av de mest effektiva som finns; en spruta ger mellan 93-95% skydd och två doser ger 97-99% skydd enligt Folkhälsomyndigheten.
Indikationer finns på att de som tagit vaccin mot covid-19 slipper bli allvarligt sjuka. Pfeizer skriver i sin pressrelease om vaccinet att ingen av de som tagit vaccinet och som insjuknade i covid-19 blev allvarligt sjuka.
Det ryska vaccinet Sputnik V skall enligt ryska Gamaleja-institutet och den statliga ryska fonden RDIF enligt preliminära undersökningar ge en effektivitet på 95% efter två vaccindoser. Undersökningen bygger på data från tester med 19 000 personer som erhållit två sprutor med vaccin. Av dessa hade 39 personer blivit sjuka i covid-19. I denna undersökning ingår totalt 40 000 personer, varav drygt hälften, 22 000 personer endast fått en dos.
Medan vi i de flesta länder väntar på vaccin mot covid-19, har man redan påbörjat vaccinering i Kina och Ryssland med ännu ej fullt färdigtestade vaccin.
I Kina är vaccination igång enligt ordföranden i statsägda läkemedelsgruppen Sinopharm, Liu Jingzhen, som citeras i kinesiska tidningar och säger att närmare en miljon kineser redan har akutvaccinerats mot covid-19. Ännu har inte ett enda fall av allvarliga bieffekter uppdagats, säger ordföranden för Sinopharm till kinesiska medier.
Den statsägda kinesiska tidningen South China Morning Post skriver att det bara är personer med extra stor risk att bli smittade av covid-19 som får vaccinet, exempelvis vårdpersonal, de som arbetar på skolor, i matbutiker och i kollektivtrafiken. Man skriver också att vaccinet inte är färdigtestat.
I Kina finns ytterligare vaccinkandidater som ligger långt fram. Ett vaccin som benämns CoronaVac och tillverkas av Sinovac Biotech har enligt talespersoner för företaget redan startat tillverkning och delar ut vaccin till riskgrupper i östra Kina. Eftersom smittspridningen är låg i Kina testar man sina vaccin på personer i andra länder. Sinovac Biotech är nu i fas tre med sitt vaccin och testerna har huvudsakligen skett på personer i Indonesien, Brasilien och Turkiet. Testerna pausades i Brasilien då en person som testades med vaccinet dog.
I Ryssland har man varit igång med vaccinering länge. President Putin uppgav vid en presskonferens i augusti att landet är först i världen med ett vaccin mot covid-19 och att hans egen dotter redan har blivit vaccinerad.
Flera vaccin är på gång och sannolikt kan de första få vaccin redan under december månad i år. Bland annat läkemedelsjätten Pfizer lovade tidigare i år att man kunde leverera 100 miljoner vaccindoser redan i år, men tidningen The New York Times skriver att det bara blir hälften, 50 miljoner doser.
Pfizer och Biontech var i november först ut av de stora läkemedelsbolagen att presentera positiva vaccinresultat från sina studier. Baserat på slutliga analysresultat är vaccinet 95% effektivt. Företagen har den 1 december ansökt om ett "conditional marketing authorization" av sitt covid-19-vaccin hos den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. I det fall att EMA ger sitt godkännande kommer vaccinet kunna lanseras i Europa i december 2020.
Bolaget har tidigare ansökt om akut godkännande av vaccinet i USA samt i Storbritannien. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten kommer sammanträda om drygt en vecka för att ta ställning.
De planer som Folkhälsomyndigheten angett för start av vaccination mot Covid-19 i Sverige är att de tidigast kan starta någon gång i januari 2021, även om man i USA och andra länder inom EU planerar att starta redan i december i år. Anders Tegnell säger:
Det är omfattande förberedelser som pågår för att lansera vaccineringen i Sverige, bland annat hos Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdsregionerna, smittskyddsenheterna, SKR och Folkhälsomyndigheten. Bland förberedelserna ingår bland annat att planera för logistik, förvaring av vaccin och hur vaccinationen av befolkningen skall ske samt vilka grupper som skall prioriteras. Förvaringen av vaccinet är ett problem, Pfizers vaccin kräver lagring i –75 grader C och Modernas vaccin -20 grader C.
Planeringen avseende vilka grupper som skall vaccineras först är att prioritera de som har fyllt 70 år och de med ökad risk för att bli allvarligt sjuka vid covid-19. Andra grupper som prioriteras är personer som arbetar inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård och övrig omsorgspersonal som arbetar nära personer med risk för att bli allvarligt sjuka om de drabbas av covid-19. I slutändan kommer flera faktorer att vägas in, bland annat typ av vaccin som finns tillgängligt och vilken skyddseffekt som vaccinet förväntas ge.